mansgrisen

smink-tokig buffy-nörd, med hjärtat i musiken.

guilt is a strange thing..

träffade en så underbar person..
som sa allt jag behövde höra, gav mig allt jag behövde,
rörde mig som jag ville och gav mig kyssar jag inte kunde vara utan..

vet inte om det var eldskenet, alkoholen eller känslan av att allt bara var rätt...

har aldrig haft den känslan förut.
aldrig.
allt stämde.
allt kändes ärligt, underbart och perfekt.

det är, hittills den bästa natten i mitt liv.

tills morgonen efter...

när man vaknar med en slående huvudvärk, och insikten att man precis har spenderat natten med nån annans pojkvän.

dessutom nån man känner...

skuldkänslorna håller på att äta upp mig, och jag vet inte vad jag ska säga eller göra.

å ena sidan är han och jag svin, och jag känner mig skyldig att säga något...
å andra sidan...så vill jag att han ska lämna henne.

men jag väljer fegheten...jag väljer att hålla käft, hålla mig utanför...

men jag är rädd..att ingenting kommer vara lika underbart igen...