There is still hope...
Märsta....Bara namnet osar förakt, tristess och stödstrumpa.
Ica Maxi.
Där Pensionärerna samlas kring bröddisken likt Zombies vid ett brinnande likbål...
då vill jag dö...
Produkten har jag i handen, men vet inte om jag längre håller i den frivilligt eller om den nu har smält ihop med min kropp.
Då svischar veckans höjdpunkt förbi, likt en skadad gasell på jakt efter vatten.
Ingalill..
hon ser ut som en vanlig glad liten gumma, med basker,nerhasade strumpbyxor, städrock och för mycket rouge...
tills jag tittar ner.
Området Strax sönder om Ingalills vader bebos av de vackraste röda stilettpumps jag någonsin har sett.
Jag stannar henne för att få en liten pratstund, och och hon gör glatt ett uppehåll i sitt handlande.
Ingalill berättar om skorna med passion, hur hon köpte dom i London nån gång på det tidiga femtiotalet, på sin första resa utomlands.
De var det dyraste hon någonsin har köpt, på rea kostade dom då ungefär 35 kr, men hon var tvungen att ha dem!
Hon brukade bära dem när hon gick ut och dansade, och det var så hon träffade sin man, men nu bär hon dem bara varannan onsdag när hon tar färdtjänsten ut till Maxi för att storhandla.
"Det piggar upp hela min vecka!" kvittrar Ingalill.
Jag frågar varför hon inte använder dem oftare.
"tja,dels är väl inte fötterna vad de brukade, men sen kan jag inte ha dem jämt, karlarna blir ju som tokiga!"
Ingalill skrattar med hela kroppen och den stora magen gungar i otakt.
Jag skrattar också, så jag nästan gråter.
Ingalill tar mig lätt i famnen, köper min produkt och är Svischar bort lika fort som hon kom...
men jag kommer aldrig att glömma henne...
Ica Maxi.
Där Pensionärerna samlas kring bröddisken likt Zombies vid ett brinnande likbål...
då vill jag dö...
Produkten har jag i handen, men vet inte om jag längre håller i den frivilligt eller om den nu har smält ihop med min kropp.
Då svischar veckans höjdpunkt förbi, likt en skadad gasell på jakt efter vatten.
Ingalill..
hon ser ut som en vanlig glad liten gumma, med basker,nerhasade strumpbyxor, städrock och för mycket rouge...
tills jag tittar ner.
Området Strax sönder om Ingalills vader bebos av de vackraste röda stilettpumps jag någonsin har sett.
Jag stannar henne för att få en liten pratstund, och och hon gör glatt ett uppehåll i sitt handlande.
Ingalill berättar om skorna med passion, hur hon köpte dom i London nån gång på det tidiga femtiotalet, på sin första resa utomlands.
De var det dyraste hon någonsin har köpt, på rea kostade dom då ungefär 35 kr, men hon var tvungen att ha dem!
Hon brukade bära dem när hon gick ut och dansade, och det var så hon träffade sin man, men nu bär hon dem bara varannan onsdag när hon tar färdtjänsten ut till Maxi för att storhandla.
"Det piggar upp hela min vecka!" kvittrar Ingalill.
Jag frågar varför hon inte använder dem oftare.
"tja,dels är väl inte fötterna vad de brukade, men sen kan jag inte ha dem jämt, karlarna blir ju som tokiga!"
Ingalill skrattar med hela kroppen och den stora magen gungar i otakt.
Jag skrattar också, så jag nästan gråter.
Ingalill tar mig lätt i famnen, köper min produkt och är Svischar bort lika fort som hon kom...
men jag kommer aldrig att glömma henne...
Kommentarer
Postat av: tessan
nämen fina lilla inga lill. I die. Mer röda pumps åt damerna:)
Trackback
