mansgrisen

 Nu finns inte mormor mer...

jag förstår det inte riktigt....
försöker hålla ihop, för att ta hand om allt mamma inte orkar.

det var så konstigt att se henne.
trots att hon såg fridfull, och sovande ut...så.. var hon liksom inte där.

det är en så konstig känsla som inte går att förklara....det var nästan som om man ville gå runt i rummet, och leta efter henne...det var ju bara ett skal som låg där.
inte mormor.

men, in i det sista så var det hon som bestämde.
hon hade fått nog.
hon sa till mamma på morgonen: "idag så orkar jag nog inte mer"
och så blev det.











"Att det ska vara så tråkigt att dö, när det är så roligt att leva!"

/Mary Arvida Ekström
















jag och mamma åker till bryssel, hon på fredag, jag på söndag.

det behöver vi nog.