faller isär...
Här sitter jag i paradiset.....och allt är på väg mot helvetet...
Den senaste veckan har verkligen allt skitit sig.
jag mår piss... inte bara det att jag fysiskt mår skit (kanske beror på gårdagen) men magontet vägrar ge sig, jag har ingen aptit och mår konstant illa.
men dessutom så har mitt autogiro inte funkat, så inga räkningar är betalda.
och nu får jag ett jävla mejl...
"ditt studiestöd kommer avslutas pga. ej tillräckliga poäng..."
så vad gör jag nu?
apati blandat med panik är en väldigt lustig känsla.....
jag älskar verkligen att vara här, det är ett underbart land, med underbara människor...
men just nu gråter jag..
jag orkar inte.
det finns ju dessutom ingenting jag kan göra härifrån, och måste förlita mig på hjälp hemifrån,och invänta hemresedagen.
jag är så fruktansvärt trött och ledsen att jag snart går av.
jag vill ha köttbullar med stuvade makaroner..
jag vill ha min familj,
jag mår säkert bättre imorgon, men just nu är jag förtvivlad.
dessutom så saknar jag Tony..
jag skulle verkligen behöva lite kramar och pussar just nu.
(känns helt sjukt att jag saknar honom..det var ju liksom inte meningen)
och kristina..jag saknar kristina så mycket att det gör ont.
vi har ju aldrig varit borta från varandra så här länge...
jag tror tessan tycker jag är tråkig, men jag orkar verkligen inte.
hon är så underbar..lilla snuttan.
jag hoppas att jag inte förstör för henne..
just nu är hon ock kvällsbadar..snutt
jaja...jag kanske skriver nåt mer upplyftande och intressant om några dar..men just nu behövde jag bara skriva av mig.
jag saknar er!
Den senaste veckan har verkligen allt skitit sig.
jag mår piss... inte bara det att jag fysiskt mår skit (kanske beror på gårdagen) men magontet vägrar ge sig, jag har ingen aptit och mår konstant illa.
men dessutom så har mitt autogiro inte funkat, så inga räkningar är betalda.
och nu får jag ett jävla mejl...
"ditt studiestöd kommer avslutas pga. ej tillräckliga poäng..."
så vad gör jag nu?
apati blandat med panik är en väldigt lustig känsla.....
jag älskar verkligen att vara här, det är ett underbart land, med underbara människor...
men just nu gråter jag..
jag orkar inte.
det finns ju dessutom ingenting jag kan göra härifrån, och måste förlita mig på hjälp hemifrån,och invänta hemresedagen.
jag är så fruktansvärt trött och ledsen att jag snart går av.
jag vill ha köttbullar med stuvade makaroner..
jag vill ha min familj,
jag mår säkert bättre imorgon, men just nu är jag förtvivlad.
dessutom så saknar jag Tony..
jag skulle verkligen behöva lite kramar och pussar just nu.
(känns helt sjukt att jag saknar honom..det var ju liksom inte meningen)
och kristina..jag saknar kristina så mycket att det gör ont.
vi har ju aldrig varit borta från varandra så här länge...
jag tror tessan tycker jag är tråkig, men jag orkar verkligen inte.
hon är så underbar..lilla snuttan.
jag hoppas att jag inte förstör för henne..
just nu är hon ock kvällsbadar..snutt
jaja...jag kanske skriver nåt mer upplyftande och intressant om några dar..men just nu behövde jag bara skriva av mig.
jag saknar er!
Kommentarer
Trackback
